G.E Moore's icke-naturalism: Utmana naturlismen inom metaetik

Innehållsförteckning

1. Introduktion till GE Moores icke-naturalism
2. Cognitive Ethics: Naturlism och icke-naturalism
   • Kognitiv etik
   • Naturlism inom kognitiv etik
   • Icke-naturalism inom kognitiv etik
3. David Humes "is-ought" problem och Moores argument
   • David Humes "is-ought" problem
   • Moore's öppna fråga-argument
4. Analytisk ekvivalens och naturligt predikat
   • Good som naturligt predikat
   • Ett exempel på analytisk ekvivalens
5. Kritik mot Moore's icke-naturalism
   • Inkluderar antaganden i öppna fråga-argumentet
   • Moraliska dilemman och etisk färgblindhet
   • Avsaknad av empirisk evidens för moraliska intuitioner
6. Sammanfattning och avslutning

Filosofi Bortom Naturlism: GE Moores Icke-Naturalism

🔍 I denna artikel kommer vi att utforska och debattera GE Moores icke-naturalism inom ramen för kognitiv etik. Vi kommer att granska Moores öppna fråga-argument och hans intuitionistiska teori. Vi kommer även att undersöka kritiken mot hans teorier och diskutera deras begränsningar. Låt oss dyka in i denna fascinerande filosofiska diskussion om moraliska sanningar och deras relation till naturliga egenskaper.

1. Introduktion till GE Moores icke-naturalism

GE Moore var en framstående filosof som gjorde betydande bidrag till metaetiken, särskilt inom området kognitiv etik. Hans icke-naturalistiska syn på moraliska påståenden och sanningar utmanade den rådande idén om att moraliska begrepp kan definieras genom naturliga termer. En av Moores mest kända argument för icke-naturalism är hans öppna fråga-argument som vi ska utforska senare.

2. Cognitive Ethics: Naturlism och icke-naturalism

Kognitiv etik

För att förstå Moores icke-naturalism är det viktigt att förstå grunden för kognitiv etik. Kognitiv etik innebär att moraliska påståenden är sanna eller falska och kan reduceras till påståenden om fakta. Det finns två huvudgrenar inom kognitiv etik: naturlism och icke-naturalism.

Naturlism inom kognitiv etik

Naturlism inom kognitiv etik argumenterar för att moraliska termer kan definieras genom naturliga termer. Till exempel kan en naturlistisk etiker hävda att något är gott om det producerar nöje och ont om det producerar smärta.

Icke-naturalism inom kognitiv etik

Å andra sidan hävdar icke-naturalism att moraliska termer inte kan reduceras till naturliga termer. En icke-naturalistisk etiker, som Moore, skulle hävda att moraliska termer som "gott" inte kan definieras, utan är intuitiva och kan endast uppfattas genom mänsklig intuition.

3. David Humes "is-ought" problem och Moores argument

David Humes "is-ought" problem

För att förstå Moores öppna fråga-argument måste vi först granska David Humes "is-ought" problem. Problemet handlar om den märkliga övergången från deskriptiva påståenden (vad som "är") till normativa påståenden (vad som "bör vara"). Hume påpekade att det inte är möjligt att dra slutsatser om vad som bör vara baserat på vad som är på grund av detta logiska gap.

Moore's öppna fråga-argument

Moores öppna fråga-argument är ett svar på Humes "is-ought" problem och det används för att ifrågasätta möjligheten att reducera moraliska termer till naturliga termer. Argumentet går som följer:

1. "Gott" har samma betydelse som det naturliga predikatet N (t.ex. nöje).
2. Det är en del av betydelsen att om X är N, då är X gott.
3. Att fråga om X, som är N, verkligen är gott skulle vara en meningslös fråga och skulle avslöja en begreppsförvirring.
4. Men för vilken som helst naturlig egenskap N är det inte en meningslös fråga att fråga om X, som är N, verkligen är gott - det är en öppen fråga.
5. Därför kan det inte vara fallet att predikatet gott är synonymt med det naturlistiska predikatet N (t.ex. nöje).
6. Predikatet gott kan inte vara identiskt med en naturlig egenskap.

4. Analytisk ekvivalens och naturligt predikat

För att förstå bättre Moores argument och kritik mot naturlism är det viktigt att undersöka begreppet "analytisk ekvivalens" och hur det förhåller sig till naturliga predikat och moraliska predikat.

Good som naturligt predikat

Moore hävdar att "gott" inte kan förklaras på ett liknande sätt som naturliga predikat. Till exempel kan man definiera en ungkarl som en ogift man, men det är meningslöst att fråga om en ungkarl verkligen är en gift man. Moore hävdar att "gott" är mycket likt detta - det är ett enkelt begrepp som inte kan brytas ner eller definieras genom naturliga termer.

Ett exempel på analytisk ekvivalens

För att illustrera begreppet analytisk ekvivalens kan vi använda exempel som "ungkarl" och "ogift man". Dessa två termer är analytiskt ekvivalenta eftersom de har samma definition och kan bytas ut mot varandra utan att ändra betydelsen av påståendet. Men när vi applicerar denna logik på naturliga predikat och moraliska predikat, finner vi att "gott" och dess ekvivalenta naturliga predikat inte är analytiskt ekvivalenta.

5. Kritik mot Moore's icke-naturalism

Moores icke-naturalism har blivit föremål för kritik och diskussion i filosofiska kretsar. Här ska vi utforska några av de viktigaste kritikerna mot hans teorier och undersöka eventuella begränsningar.

Inkluderar antaganden i öppna fråga-argumentet

En av de viktigaste kritikerna mot Moores teori är att hans öppna fråga-argument innefattar vissa antaganden som inte har bevisats. Argumentet antar att alla naturliga egenskaper inte kan vara analytiskt ekvivalenta med moraliska egenskaper, men detta antagande behöver stödjas av ytterligare bevis.

Moraliska dilemman och etisk färgblindhet

En annan kritik mot Moores icke-naturalism är att det inte kan förklara moraliska dilemman och oenigheter. Om det finns objektiva moraliska sanningar och människor har en inneboende moralisk intuition, varför finns det då olika tolkningar och konflikter i moraliska frågor? Detta gör det svårt att acceptera Moore's idé om en allmängiltig moralisk intuition.

Avsaknad av empirisk evidens för moraliska intuitioner

Slutligen, Moores teori om människors moraliska intuition saknar empirisk evidens. Det finns ingen vetenskaplig bekräftelse på existensen av en medfödd moralisk intuition. Att basera objektiva moraliska sanningar på en metafysisk tro på intuition kan ifrågasättas utifrån en vetenskaplig och empirisk synvinkel.

6. Sammanfattning och avslutning

GE Moores icke-naturalistiska syn på moraliska påståenden och sanningar har bidragit till en djupare förståelse av moralisk filosofi. Genom att utmana möjligheten att reducera moraliska termer till naturliga termer och genom att undersöka öppna frågor och analytisk ekvivalens har Moore skapat en plattform för debatt och reflektion inom metaetiken.

Trots kritik och frågor om hans teorier fortsätter Moores icke-naturalism att vara en betydande röst inom filosofin. Genom att erkänna komplexiteten och bristerna i vår förståelse av moraliska sanningar och intuitiva uppfattningar om det goda har Moores teori utmanat oss att tänka djupare om moraliska frågor och förhållandet mellan naturliga och moraliska egenskaper.

🎓 Slutsats

Inom kognitiv etik har både naturlism och icke-naturalism försökt förklara moraliska sanningar och termer. GE Moores icke-naturalism har bidragit till en djupare förståelse av hur moraliska termer inte kan reduceras till naturliga termer genom hans öppna fråga-argument och fokus på analytisk ekvivalens. Emellertid har Moores teori mött kritik för sina antaganden och bristen på empirisk evidens för moraliska intuitioner. Trots dessa kritik återstår Moores icke-naturalism som en betydande röst inom metaetiken och fortsätter att utmana vår förståelse av moraliska sanningar och intuitioner.