Högre kritikens historia: varför den fortfarande har betydelse

Innehållsförteckning

• Inledning
• Historia om högre kritik
• Tidig kristendom och brist på högre kritik
• Uppkomsten av högre kritik i 17th århundradet
• Markusevangeliet och dess betydelse
• Hypotesen om en förlorad källa till Jesu ord
• Eichhorns bidrag till högre kritik
• David Strauss och förnekandet av det övernaturliga
• Julius Wellhausen och je dep-teorin
• Kritik mot högre kritik
• Politiska och sociala konsekvenser
• Slutsats

Inledning

I denna artikel ska vi undersöka historien om högre kritik inom kristendomen. Vi kommer att titta på dess uppkomst, utveckling och konsekvenser, samt diskutera olika perspektiv och kritik. Genom att förstå denna historia kommer vi kunna bättre förstå de teologiska och politiska diskussioner som präglar vår värld idag.

Historia om högre kritik

I tidiga dagar av kristendomen var inte högre kritik särskilt närvarande. Fokus låg inte på att ifrågasätta författarskapet eller historisk kontext hos de olika böckerna i Bibeln. Det var först på 17th århundradet som högre kritik började få fotfäste, då Benedict Spinoza, en holländsk filosof, började ifrågasätta författarskapet till de första fem böckerna i Gamla testamentet.

Tidig kristendom och brist på högre kritik

I de tidiga dagarna av kristendomen var det ingen stor diskussion om högre kritik. Författarskapet till de olika böckerna i Bibeln ansågs vara klart och det fanns inga utbredda tvivel om detta. Det fanns dock enstaka undantag, som brevet till hebréerna, vars författarskap var oklart och betraktades som anonymt.

Uppkomsten av högre kritik i 17th århundradet

Det var vid 17th århundradet som högre kritik började bli mer framträdande. Benedict Spinoza, en holländsk filosof, noterade vissa mönster i författarskapet till de första fem böckerna i Gamla testamentet och började ifrågasätta deras traditionella författarskap. Detta markerade början av en lång och komplex historia av högre kritik inom kristendomen.

Markusevangeliet och dess betydelse

En betydande del av högre kritik fokuserar på Markusevangeliet och dess förhållande till de andra evangelisternas verk. Herbert Marsh, en forskare från 18th århundradet, observerade att det fanns likheter och olikheter mellan Matteus, Markus och Lukas evangelier. Han spekulerade om att Markus var den första som skrev sitt evangelium och att Matteus och Lukas använde sig av Markus som en källa. Dessutom föreslog han att det fanns andra okända källor som även användes av Matteus och Lukas.

Hypotesen om en förlorad källa till Jesu ord

Friedrich Schleiermacher, en tysk forskare, utvecklade teorin om att det måste ha funnits en förlorad källa till Jesu ord som tidiga kyrkan hade tillgång till. Han föreslog att Markus inte hade tillgång till denna källa, medan Matteus och Lukas kan ha haft det. Denna hypotes har varit föremål för diskussion och debatt inom högre kritikens fält.

Eichhorns bidrag till högre kritik

En annan framstående forskare inom högre kritik var Johan Eichhorn, en tysk skolastiker. Han byggde vidare på de frågeställningar som Spinoza hade introducerat och ifrågasatte inte bara författarskapet till de första fem böckerna i Gamla testamentet, utan även författarskapet till flera andra böcker. Hans bidrag till högre kritik lade grunden för ytterligare diskussion och forskning inom området.

David Strauss och förnekandet av det övernaturliga

David Strauss, en tysk teolog och filosof, presenterade en kontroversiell syn på Jesus och förnekade det övernaturliga i hans liv och läror. Han argumenterade för att allt Jesus sa och gjorde antingen var felaktigt eller kunde förklaras på andra sätt om man tittade närmare. Strauss' teorier utmanade de traditionella tolkningarna av Jesu liv och väckte starka reaktioner inom den teologiska världen.

Julius Wellhausen och je dep-teorin

Julius Wellhausen, en tysk forskare, författare och teolog, utvecklade je dep-teorin om författarskapet till de första fem böckerna i Gamla testamentet. Han förfinade och byggde vidare på de teorier som Spinoza hade presenterat. Denna teori har haft stor inverkan på den högre kritiken och fortsätter att vara en viktig del av forskningen inom området.

Kritik mot högre kritik

Under hela 1800-talet mötte högre kritik motstånd från de som höll en mer positiv syn på Bibeln. Det fanns starka röster som ifrågasatte högre kritikens forskning och slutsatser. Denna kritik resulterade i en polarisering inom kyrkan och samhället, där olika teologiska och politiska läger bildades.

Politiska och sociala konsekvenser

Föreställningar om Bibelns auktoritet och tolkning påverkar också politiska och sociala frågor. De som har en hög syn på Bibeln tenderar att luta åt högerpolitik och engagera sig politiskt, medan de som har en mer kritisk syn på Bibeln rör sig mot vänsterpolitik. Denna delning har blivit en viktig faktor i dagens politiska landskap.

Slutsats

Avslutningsvis är högre kritik en viktig del av kristendomens historia och har haft betydande inverkan på teologiska debatter och samhället i stort. Genom att förstå denna historia kan vi bättre förstå nutidens teologiska och politiska diskussioner. Det är viktigt att vi kan tänka självständigt och göra våra egna reflektioner när vi närmar oss Bibeln och dess budskap.