Hur en avdelning som kämpar mot Covid-19 hanterar projekt

Sammanfattning

• Inledning
• Bakgrundsinformation
• Likheter mellan att leda ett stort program och att leda i kris
• Väsentliga färdigheter för ledarskap
  • Förståelse och meningsutformning
  • Proaktivt lärande
• Överföring av kunskap från Covid-19 till framtidig programhantering
• Slutsats
• Framtidsperspektiv
• Resurser
• Vanliga frågor och svar

Att Leda Ett Stort Program och Hantera Krisen: Viktiga Lektioner Från Covid-19

Inledning

Under de senaste sex månaderna har världen stått inför en av de största kriserna på över 100 år - Covid-19-pandemin. I denna artikel kommer vi att utforska de lärdomar vi kan dra från att leda ett stort program och att hantera en kris, med fokus på mina egna erfarenheter som ansvarig för Adi MPP-programmet, samt min roll som biträdande verkställande direktör för folkhälsomyndigheten i England. Vi kommer att diskutera likheter mellan att leda ett program och att hantera en kris, viktiga färdigheter för ledarskap och hur vi kan överföra dessa lärdomar till framtida programhantering.

Bakgrundsinformation

Adi MPP-programmet är ett program för tillämpad folkhälsovetenskap som syftar till att skapa ett center för tillämpad folkhälsovetenskap i Storbritannien. Detta center fungerar som en innovationshubb under de första stegen av en kris och ger det vetenskapliga underlaget för arbetet som behöver utföras inom hela den offentliga sektorn. Under Covid-19-pandemin har vårt program spelat en central roll och har krävt en stark ledningsförmåga för att möta de utmaningar vi står inför.

Likheter mellan att leda ett stort program och att hantera en kris

Att leda ett stort program och att hantera en kris delar viktiga likheter som kräver specifika ledaregenskaper. För det första är båda områdena föremål för stor uppmärksamhet från allmänheten och det finns en enorm förväntan om resultat. Båda uppgifterna är också komplexa och beroende av flera faktorer och framgång eller misslyckande är tydligt synligt för alla.

För det andra krävs det att man skapar en effektiv temporär organisation för att lyckas. Starkt ledarskap både inom teamet och mot externa intressenter är avgörande för att bygga en sådan organisation.

Slutligen är goda kunskaper om att fatta beslut en nyckelkompetens. Både kriser och program lider av tidspress och brist på fullständig kunskap. Att kunna assimilera ny information och anpassa sig till föränderliga omständigheter är avgörande för framgång.

Väsentliga färdigheter för ledarskap

Under mina senaste månader med programledning och krisrespons har jag upptäckt två viktiga ledarskapsfärdigheter: meningsutformning och proaktivt lärande.

Meningsutformning handlar om att förstå vad som är viktigt, inte bara för en själv som ledare, utan framförallt för teamet och de externa intressenterna. Att kunna kommunicera meningsfullt är avgörande för att motivera teamet och få dem att arbeta med samma mål som du. Under krisen har jag upptäckt att meningsutformning är en konstant balansgång mellan att hålla fast vid en plan och anpassa och revidera planen efter behov.

Proaktivt lärande är en färdighet som ofta försummas i både kris- och programsammanhang. Ofta säger vi att vi vill lära oss av våra erfarenheter, men vi prioriterar sällan tid och utrymme för det. Att som ledare leda genom exempel och främja kontinuerligt lärande är avgörande för att utveckla och förbättra våra program. I responsen på Covid-19-pandemin har jag upptäckt värdet av att skapa alternativa grupper, som "red teaming", för att utmana den huvudsakliga leveransteamet och undvika grupptänkande.

Överföring av kunskap från Covid-19 till framtidig programhantering

Covid-19 ger oss en möjlighet att ompröva vårt sätt att leverera stora program och förbättra våra ledarskapsfärdigheter. När vi går in i en fas av återhämtning är det viktigt att dra lärdomar från den pågående krisen och tillämpa dem på våra program. Det kommer att finnas ett enormt behov av att utveckla och förbättra våra ledningsfärdigheter när vi återhämtar oss från pandemin och genomför omfattande program. Därför är det viktigt att vi använder de lärdomar vi dragit från Covid-19 för att bygga bättre program och bättre ledare.

Slutsats

Att leda ett stort program och hantera en kris är utmanande uppgifter som kräver specifika ledaregenskaper. Sense-making och proaktivt lärande är två viktiga färdigheter för att effektivt navigera genom obekanta och komplexa situationer. Genom att dra lärdomar från Covid-19-pandemin kan vi stärka vår förmåga att leda stora program och hantera kriser i framtiden.

Framtidsperspektiv

I framtiden måste vi fortsätta utveckla våra färdigheter som programledare och krischefer. Vi behöver skapa utrymme för meningsfull kommunikation och aktivt lärande. Vidare måste vi implementera strukturer för att hantera osäkerhet och anpassa oss till föränderliga omständigheter. Genom att göra detta kan vi bli ännu bättre förberedda att leda och hantera framtida program och kriser.

Resurser

1. Public Health England - Officiell webbplats (www.gov.uk/government/organisations/public-health-england)
2. Adi MPP-programmet - Officiell webbplats (www.adimpp.org)

Vanliga frågor och svar

Q: Vilka är de specifika likheterna mellan att leda ett stort program och att hantera en kris?

A: Likheterna inkluderar den offentliga uppmärksamheten kring uppgiften, de tydliga målen, behovet av att skapa en temporär organisation och behovet av att fatta snabba och välgrundade beslut.

Q: Vad är meningsutformning och varför är det viktigt?

A: Meningsutformning handlar om att förstå vad som är viktigt för teamet och de externa intressenterna och att kunna kommunicera detta på ett sätt som motiverar och engagerar dem. Det är viktigt eftersom det hjälper till att skapa en gemensam vision och hålla teamet fokuserat på att nå målen.

Q: Vad är proaktivt lärande och varför är det relevant för programledning?

A: Proaktivt lärande handlar om att prioritera tid och utrymme för att kontinuerligt lära sig och utvecklas. Det är relevant för programledning eftersom det hjälper oss att dra lärdomar från våra erfarenheter, anpassa oss till förändrade omständigheter och förbättra våra program och ledarskapsfärdigheter.

Q: Vilka är några konkreta exempel på hur kunskap från Covid-19 kan överföras till programhantering?

A: Exempel på överföring av kunskap inkluderar att skapa strukturer för att hantera osäkerhet och anpassa sig till förändrade omständigheter samt att främja meningsfull kommunikation och aktivt lärande inom programorganisationen.

Q: Varför är det viktigt att dra lärdomar från Covid-19-pandemin för att förbättra programledarrollen?

A: Covid-19-pandemin har utsatt oss för en unik och utmanande situation. Genom att dra lärdomar från denna kris kan vi stärka vår förmåga att effektivt leda och hantera framtida program, särskilt när det kommer till att hantera osäkerhet och anpassa oss till föränderliga omständigheter.