Så här blev en bostadskris till en nationell ekonomisk katastrof

Innehållsförteckning

1. Introduktion
2. Vad är en bolåneobligation?
3. Skillnaden mellan gamla och moderna bolåneobligationer
4. Risker med moderna bolåneobligationer
5. Förståelse för kredit som går i konkurs
6. Credit Default Swaps (CDS)
7. Hur man kortar en bolåneobligation
8. Bristen på insyn och risker
9. Collateralised Debt Obligations (CDOs)
10. Hur en bostadskris blev en nationell ekonomisk katastrof
11. Att förstå sambandet mellan CDOs och bolåneobligationer
12. Slutsats

Så här förvandlades en bostadskris till en ekonomisk krasch i Sverige 😱

Introduktion

Det är en solig söndag eftermiddag och jag möter upp min vän Michael Burry, en excentrisk hedgefondförvaltare som har något uppseendeväckande att berätta. Han påstår att vi är på väg in i en omfattande bostadskris, och att banker och investerare är helt omedvetna om konsekvenserna som väntar dem. Jag kan inte låta bli att bli nyfiken och ber honom att förklara närmare.

Vad är en bolåneobligation?

Bolåneobligationer är en typ av värdepapper som utges av banker och finansinstitut för att samla in kapital för att finansiera bostadslån. De ursprungliga bolåneobligationerna var relativt enkla och bestod av tusentals bolån med Triple A-rating, garanterade av den amerikanska regeringen. Men moderna bolåneobligationer har förändrats. De är privata och består av lager av trancher, där Triple A-rated obligationer betalas först och de sämst rankade B-rated betalas sist och bär den högsta risken.

Skillnaden mellan gamla och moderna bolåneobligationer

De moderna bolåneobligationerna är betydligt mer komplexa och riskfyllda. De innehåller högrisklån som saknar en ordentlig inkomstverifiering, justerbara räntor och låga FICO-poäng. Det betyder att de har betydligt högre risk för att gå i konkurs, och om den totala konkurserna når 8 procent kan värdet på dessa obligationslager sjunka drastiskt - vilket skulle vara en katastrof för investerare.

Risken med moderna bolåneobligationer

De moderna bolåneobligationernas risknivå har ökat dramatiskt till följd av subprime-lån och osäkra kreditvärdigheter. Redan nu är defaultnivåerna på dessa obligationer uppe i 4 procent och om de når 8 procent kommer många av dessa obligationslager att bli värdelösa. Den här situationen utgör en möjlighet att tjäna pengar - om man vågar satsa på att obligationslager kommer att gå i konkurs.

Förståelse för kredit som går i konkurs

För att förstå hur man kan dra nytta av situationen med bolåneobligationer som går i konkurs behöver vi titta närmare på något som kallas Credit Default Swaps (CDS). En CDS fungerar som en försäkring på en obligation, och om obligationen går i konkurs kan man tjäna 10 till 20 gånger ens ursprungliga investering.

Hur man kortar en bolåneobligation

Kortande av bolåneobligationer innebär att man satsar på att värdet på dessa obligationslager kommer att minska. Man kan använda sig av en CDS för att placera en kortposition på en bolåneobligation och tjäna pengar om värdet sjunker. Det finns dock betydande risker med att korta bolåneobligationer, då marknaden kan vara svår att förutse och felaktiga bedömningar kan leda till stora förluster.

Bristen på insyn och risker

En av de största problemen med moderna bolåneobligationer är bristen på insyn. Ingen vet exakt vilka lån som ingår i dessa obligationslager och vilken risk de utgör. Bankerna paketerar dessa obligationslager tillsammans med andra osålda obligationer och skapar något som kallas Collateralised Debt Obligations (CDOs). Dessa CDOs bedöms av kreditvärderingsinstitut och ges ofta en hög Triple-A-rating, vilket gör dem till synes säkra investeringar. Men i själva verket är de fyllda med riskfyllda obligationer som kan orsaka en krasch på bostadsmarknaden.

Collateralised Debt Obligations (CDOs)

En CDO är en finansiell produkt som skapas genom att gruppera olika bolåneobligationer och andra lån med olika risknivåer. När dessa lån paketeras tillsammans kan hela gruppen betraktas som diversifierad och ges en hög rating av kreditvärderingsinstitut. Problemet är att dessa CDOs inte är så säkra som de verkar vara, eftersom de ofta innehåller dåliga och riskfyllda obligationer.

Hur en bostadskris blev en nationell ekonomisk katastrof

Bostadskrisen och den efterföljande ekonomiska kraschen berodde till stor del på överdriven risktagning och bristande insyn från de banker och finansinstitut som var inblandade. Många institutioner behandlade CDOs som säkra tillgångar, vilket resulterade i att en enorm mängd dåliga obligationer spreds över hela finanssystemet. När bostadsmarknaden kollapsade drabbades hela ekonomin negativt och människor förlorade sina hem och sina besparingar.

Att förstå sambandet mellan CDOs och bolåneobligationer

Collateralised Debt Obligations (CDOs) spelade en avgörande roll i att driva bostadskrisen och den efterföljande ekonomiska krisen. Genom att paketera dåliga bolåneobligationer tillsammans med andra lån skapades illusionen av säkra investeringar. Men när dessa obligationer började gå i konkurs spred sig krisen snabbt genom hela finanssystemet och orsakade enorma förluster.

Slutsats

Bolåneobligationer och Collateralised Debt Obligations (CDOs) är komplexa och riskfyllda finansiella instrument. Bristen på insyn i dessa obligationer och den höga risken för konkurs gör dem till farliga investeringar. Men för investerare som kan läsa marknaden och dra nytta av dessa risker kan det vara möjligt att tjäna pengar på att korta bolåneobligationer. Det är dock viktigt att vara medveten om de betydande riskerna och att noga övervaka marknadsförändringarna.