Spännande resa: Hur USA:s delstater förkortades till 2 bokstäver
Table of Contents
- Introduktion
- Bakgrund
- Staternas förkortningar före 1973
- Massachusetts
- Florida
- Utah
- Postens krav på tvåbokstavsförkortningar
- Bildandet av en specialstyrka av förkortare
- Äventyret börjar med Alabama
- Diskussion om ostmackor och äggsås
- Dottie, den kvicka sekreteraren
- Alaska och ett misstag
- Framtida problem och anställning av en konsult
- Mannen bakom de små orden
- "o´clock"
- "would've could've should've"
- "penny"
- "won't"
- Kontroverserna kring de nya förkortningarna
😮The Adventure of Abbreviating US States' Names
Once upon a time, there existed a vibrant world of state abbreviations with varying lengths. Each state in America had its own unique abbreviation, leading to chaos in postal communications. However, in 1973, the United States Postal Service declared that every state should be represented by a two-letter abbreviation. This decision marked the beginning of a thrilling journey filled with ups and downs, as a group of unlikely heroes embarked on the task of abbreviating all 50 states. In this awe-inspiring documentary, we delve into the story of how this crack squad of abbreviators transformed the landscape of American postal abbreviations forever.
Introduktion
Vi tittar på en dokumentär om hur USA: s delstater förkortades till två bokstäver under 1973. Tidigare hade varje stat sin egen unika förkortning, vilket ledde till förvirring i postkommunikationen. Vi kommer att utforska äventyret och de svårigheter som detta team av förkortare stötte på när de försökte omarbeta förkortningar för att passa de nya kraven.
Bakgrund
Innan vi dyker in i äventyret med att förkorta delstaternas namn till två bokstäver, låt oss först titta på hur det var innan 1973. Varje delstat hade sin egen unika förkortning, som inte alltid var så kort som vi skulle vilja ha det idag. Låt oss ta en titt på några exempel:
Massachusetts - mas s
En gång i tiden förkortades Massachusetts till "mas s", vilket inte var den mest effektiva förkortningen.
Florida - fla
Florida hade en förkortning som var nästan lika lång som dess fulla namn, vilket inte var tillräckligt kort för att uppfylla de nya kraven.
Utah - utah
Förkortningen för Utah var helt enkelt att eliminera bokstaven "h", vilket inte gjorde mycket för att förkorta och förenkla.
Staternas förkortningar före 1973
Innan förändringen till tvåbokstavsförkortningar varje stat fri att ha sin egen förkortning i vilken längd de önskade. Detta ledde till en oorganiserad situation där det inte fanns någon enhetlighet mellan staterna. Vissa delstater hade förkortningar som var ganska korta, medan andra hade förkortningar som var lika långa eller till och med längre än deras fulla namn.
Massachusetts
En av de delstater som hade en relativt kort förkortning – "mas s", vilket visade sig vara ineffektivt när posten organiseras.
Florida
Förkortningen för Florida var "fla", som var betydligt längre än önskvärt när det kom till att skapa en enhetlig standard.
Utah
För Utah var förkortningen helt enkelt "utah", vilket inte gav någon verklig förkortning alls.
Postens krav på tvåbokstavsförkortningar
För att bringa ordning i kaoset bestämde sig USA:s posttjänst 1973 för att införa krav på tvåbokstavsförkortningar för varje delstat. Detta skulle göra det enklare att hantera postkommunikation och skapa en enhetlig standard för förkortningar över hela landet. Tanken var enkel men genomförandet visade sig vara betydligt mer utmanande än väntat.
Bildandet av en specialstyrka av förkortare
För att möta kraven från posttjänsten samlades en tvärvetenskaplig grupp av experter in, specialiserade på att förkorta till två bokstäver. Denna brokiga samling av individer tog på sig den utmanande uppgiften att skapa enhetliga förkortningar för varje delstat. Teamet bestod av en varierad samling av skickliga och udda personligheter, och deras gemensamma resa skulle visa sig vara fylld av spänning, dramatik och överraskningar.
Äventyret börjar med Alabama
Gruppen inledde sina ansträngningar med Alabama, som av misstag gav dem en falsk känsla av lätthet. Det verkade vara ett enkelt fall att lösa, och de trodde att de skulle vara klara innan hotellrestaurangen serverade sin sista frukost. Men detta var bara början på deras äventyr.
Diskussion om ostmackor och äggsås
Under en paus i arbetet uppstod ett ganska oväntat samtal om ostmackor och äggsås. Detta till synes triviella ämne ställde gruppen mot varandra och visade att deras gemenskap var ömtålig. En av medlemmarna hade starka åsikter om omelettstationer och ansåg att en omelettchef skulle vara missnöjd och längta efter att bli en "riktig" kock istället för att tillaga omeletter. Denna skarpa diskussion om mat ledde till en tillfällig distraktion från deras egentliga uppgift.
Dottie, den kvicka sekreteraren
I teamet fanns också en smart och kvick sekreterare vid namn Dottie, som både var underhållande och ovärderlig. Dottie läste protokollen för gruppen och bidrog med sin vassa tunga och skarpa analytiska förmåga till gruppens dynamik. Hon var en av de självsäkra kvinnor i sitt slag och bidrog till att lätta på stämningen under arbetsdagen.
Alaska och ett misstag
Det var under arbetet med att förkorta Alaska till "al" som en av medlemmarna insåg att det redan hade använts tidigare. Panik utbröt i gruppen när de insåg att det fanns fler potentiella förkortningar som hade använts tidigare. Detta misstag fick dem att inse behovet av bättre kommunikation och spårning av deras tidigare beslut. Frågan om att använda samma förkortning för olika stater skulle visa sig vara en utmaning som de behövde hantera.
Framtida problem och anställning av en konsult
Vidare i sin resa insåg teamet att de behövde mer hjälp för att klara av utmaningen. De beslutade att anställa en konsult som skulle ge dem expertis och råd. Enligt deras bedömning kunde endast en erfaren person hjälpa dem att navigera genom den komplexa processen att förkorta delstaternas namn. Konsulten skulle visa sig vara en värdefull tillgång och ge dem den vägledning de behövde för att övervinna problemen och fortsätta framåt.
Mannen bakom de små orden
Konsulten som deltog i detta episka projekt var ingen annan än en man som specialiserade sig på att göra ord mindre genom att kombinera eller använda apostrofer. Han hade gjort sig känd inom branschen för att kunna skapa kompakta och effektiva ordval. Han var en visionär som såg möjligheterna att förkorta till och med de vanligaste fraserna. Hans fingeravtryck återfinns i många av de förkortningar som vi använder varje dag.
"o´clock"
Ett av hans mest framstående verk var att förkorta "of the clock" till endast "o´clock". Tidigare brukade folk säga exempelvis "nine of the clock" istället för att bara säga "nine o´clock". Genom att eliminera bokstaven "f" lyckades han skapa en kortare och mer praktisk förkortning.
"would've could've should've"
En annan banbrytande förkortning som han utvecklade var kombinationen av orden "would have", "could have" och "should have" till "would've could've should've". Denna trio av ord som ofta brukar återfinnas i överväganden och reflektioner blev nu på ett enklare och mer effektivt sätt tillgängligt.
"penny"
Bland hans mest uppmärksammade förkortningar fanns även "penny". Tidigare brukade man säga "a penny" för att syfta på en penny, men han föreslog att bara använda "penny" vilket minskade antalet bokstäver och gjorde det mer koncist och lättare att uttala.
"won't"
Kanske mest kontroversiellt av allt var hans förkortning av "will not" till "won't". Många tvivlade på möjligheten att skapa en förkortning som inte använde en enda bokstav från det ursprungliga ordet, men han bevisade att det var fullt möjligt. "Won't" blev snabbt en av de mest använda och kontroversiella förkortningarna inom språket.
Kontroverserna kring de nya förkortningarna
I sin strävan att förkorta alla 50 staters namn till två bokstäver stötte teamet på en mängd kontroverser och utmaningar. Vissa människor var starkt emot att ändra de etablerade förkortningarna medan andra var entusiastiska över möjligheten att skapa en enhetlig standard. Dessa debatter och meningsskiljaktigheter resulterade ibland i spänningar och konflikter inom teamet. Trots detta kämpade de vidare och lyckades till slut slutföra sitt uppdrag.
Således kan vi se hur denna enkla förändring påverkade postkommunikationen i USA och skapade en enhetlig standard för förkortningar. Utforskandet av detta äventyr ger oss en rik uppsättning karaktärer och händelser som både underhåller och inspirerar. Att förkorta staternas namn till två bokstäver var långt ifrån enkelt, men det visar på den mänskliga kreativitet och förmåga att övervinna utmaningar på ett unikt sätt.
Höjdpunkter
- Från oreda till ordning: Hur USA: s delstaternas namn förkortades till två bokstäver
- Ett äventyr fyllt av spänning och drama
- Den oväntade diskussionen om ostmackor och äggsås
- Dottie, den kvicka sekreteraren som höll gruppen underhållen
- Mannen bakom de små orden och hans banbrytande bidrag
- Kontroverserna kring de nya förkortningarna och deras slutsatser
FAQ
Q: Vad var syftet med att förkorta delstaternas namn?
A: Syftet var att skapa en enhetlig standard för förkortningar inom USA: s posttjänst och förenkla kommunikationen.
Q: Vilka var några av de mest utmanande delstaterna att förkorta?
A: Massachusetts, Florida och Utah var några av delstaterna som krävde mer arbete för att hitta lämpliga förkortningar.
Q: Vilka kontroverser uppstod kring de nya förkortningarna?
A: Vissa människor var emot att ändra de etablerade förkortningarna och föredrog att behålla de gamla.
Q: Vilket var det mest kontroversiella förslaget till förkortning?
A: Förkortningen av "will not" till "won't" var det mest kontroversiella förslaget.
Q: Har förkortningarna använts sedan dess?
A: Ja, de tvåbokstavsförkortningar som skapades har använts konsekvent sedan 1973 och är en viktig del av amerikansk postkommunikation.
Ressurser
AI SEO Assistant
WHY YOU SHOULD CHOOSE Proseoai
