Språkundervisningens metoder: en tidslinje

Table of Contents:

1. Introduktion
2. Metoder i språkundervisningens historia
3. Historisk översikt över språkundervisningsmetoder
4. Gammal tid: Johan Comenius och induktivt lärande
5. 19-talet: Grammatiköversättning och naturligt språk
6. 1900-talet: Direktmetoden och beteendeteorier
7. 1970-80-talet: Kommunikativ språkundervisning och kognitiv psykologi
8. 1970-80-talet del 2: Total fysisk respons och humanistisk språkundervisning
9. Taskbaserad språkundervisning och andra innovativa metoder
10. Sammanfattning och fortsatt lärande

Metoder i språkundervisningens historia

Välkommen till den första lektionen i kurser om språkundervisningens metodik. I denna första session kommer vi att prata om metoder i språkundervisning och ge en historisk tidslinje över de huvudsakliga språkundervisningsmetoderna.

Gammal tid: Johan Comenius och induktivt lärande

Innan 1900-talet hade språkundervisningen starkt influerats av Johan Comenius, en tjeckisk forskare och lärare som publicerade böcker om undervisning på 1600-talet. Comenius fokuserade på barns andliga utveckling och hävdade att de lärde sig genom att koppla samman med världen omkring dem. Han introducerade även ett induktivt tillvägagångssätt i språkundervisningen, där målet var att lära eleverna att använda språket istället för att lära dem regler och analys av språket.

19-talet: Grammatiköversättning och naturligt språk

Under 1800-talet dominerades språkundervisningen av den s.k. grammatiköversättningmetoden, där fokus låg på att studera grammatik och översätta texter för att lära sig att läsa litteratur. Senare försök gjordes för att göra språkinlärningen mer naturlig, mer lik den process genom vilken barn lär sig sitt modersmål. På slutet av 1800-talet introducerades direktmetoden, där undervisning endast skedde på det främmande språket och fokus låg på tal- och lyssnande förmåga.

1900-talet: Direktmetoden och beteendeteorier

I början av 1900-talet vann direktmetoden popularitet, och undervisningen skedde enbart på det främmande språket med fokus på tal och lyssnande. Detta var en reaktion på de grammatikorienterade tillvägagångssätten som fokuserade på korrekthet. På 1950-talet kom audiolingualismen, en metod som byggde på beteendeteorier inom psykologin. Audiolingualismen betonade repetition och respons som sätt att skapa nya vanor och eliminera gamla vanor från det första språket.

1970-80-talet: Kommunikativ språkundervisning och kognitiv psykologi

Under 1970-talet och 1980-talet framkom kommunikativ språkundervisning som en reaktion på de grammatikorienterade tillvägagångssätten. Detta tillvägagångssätt betonade att målet med språkundervisning är kommunikation, vilket bäst uppnås genom att eleverna faktiskt använder språket i klassrummet. Samtidigt grundades detta tillvägagångssätt på kognitiva psykologiska teorier som hävdade att språkinlärning innefattar aktiva mentala processer och medveten inlärning, snarare än bara att bli av med gamla vanor.

1970-80-talet del 2: Total fysisk respons och humanistisk språkundervisning

Under 1970-talet framkom också total fysisk respons som en metod där läraren ger instruktioner till eleverna med hjälp av kroppsrörelser, och eleverna svarar genom att härma dessa rörelser. Samtidigt utvecklades humanistisk språkundervisning, som betonar att hela den sociala och känslomässiga människan, inte bara sinnet, ska vara involverad i språkinlärning. Tre viktiga metoder för humanistisk språkundervisning var den tysta metoden (the silent way), suggestopedi och community language learning.

Taskbaserad språkundervisning och andra innovativa metoder

En mer nyligen utvecklad undervisningsmetod som blivit alltmer populär är taskbaserad språkundervisning (task-based language teaching eller TBLT). Denna metod har starka kopplingar till teorier om andraspråksinlärning och bygger på idén att elever kan lära sig språk genom att utföra olika uppgifter. Eleverna bedöms utifrån om de lyckas slutföra uppgiften snarare än vilket språk de använder.

Slutligen har det dykt upp andra innovativa metoder som Dogme, som främjar undervisning utan läroböcker och istället fokuserar på det språk som uppstår genom konversationer. En annan populär metod är CLIL (Content and Language Integrated Learning), där ämnesinnehåll och det främmande språket undervisas tillsammans.

Sammanfattning och fortsatt lärande

Denna artikel har gett en översikt över språkundervisningsmetoder genom historien, från Johan Comenius och hans induktiva lärande i gammal tid till dagens innovativa metoder som taskbaserad språkundervisning. Det är viktigt att fortsätta utforska och lära sig om olika metoder för att kunna anpassa undervisningen till elevernas behov och mål.

Fortsätt lära dig och upptäck mer om språkundervisningens spännande historia och metoder!