Succéfull användning av frågestilar i globalt klassrum

Innehållsförteckning:

1. Introduktion
2. Lucy Creons tankar om frågestilar i olika länder 2.1 Kina 2.2 Finland 2.3 Japan 2.4 USA
3. Vikten av uppföljningsfrågor
4. Användning av "hinge questions" i Finland
5. Lärdomar från japanoska lärare
6. Cross-cultural jämförelse av frågestilar 6.1 Kina och USA
7. Betydelsen av expertis inom lärarkåren
8. Sammanfattning
9. Slutsats
10. Referenser

👩‍🏫 Lucy Creons tankar om frågestilar i olika länder

I denna artikel kommer vi att utforska tankarna och insikterna från Lucy Creon, en utbildningsexpert som har undervisat i Storbritannien och studerat utbildningssystem runt om i världen. Lucy har delat med sig av sina observationer om frågestilar från några av dessa länder och vi kommer att undersöka hur dessa stilar skiljer sig åt och vilken betydelse de har för elevernas lärande.

2.1 Kina

När Lucy befann sig i Kina observerade hon att lärare använde sig av olika typer av frågor i undervisningen. Det fanns både slutna, ja/nej-frågor och mer öppna frågor som krävde djupare svar. Detta är inte förvånande då det anses vara en god undervisningspraxis att använda olika typer av frågor för att engagera eleverna. I de tidiga åren använde lärarna mer slutna frågor och barnen lärde sig att memorera fakta. Detta är viktigt eftersom forskning har visat att det är värdefullt att memorera nyckelkomponenter inom olika ämnen. Men när eleverna blev äldre började lärarna ställa mer öppna frågor för att få eleverna att göra kopplingar mellan olika delar av ämnet.

2.2 Finland

Många tror att undervisningen i Finland handlar om grupparbete och elevleddt lärande, men det stämmer inte helt. Lärarna i Finland använder sig faktiskt av mycket helklassundervisning, men på ett intressant sätt. Istället för att bara tala framför klassen involverar lärarna eleverna genom att ställa många olika frågor och skapa klassdiskussioner. Det handlar alltså inte bara om att eleverna frågar läraren eller att läraren frågar eleverna, utan läraren tar också svar från en elev och frågar sedan andra elever att bygga vidare på svaret. Detta leder till en helklasskonversation och ett aktivt deltagande från alla elever.

2.3 Japan

I Japan praktiseras något som kallas "lesson study", där flera lärare samarbetar för att planera och genomföra en lektion. En viktig del av planeringen är att komma fram till vilka frågor som ska ställas under lektionen. En rätt ställd fråga kan verkligen få eleverna att tänka djupare på ämnet eller hjälpa lärarna att förstå vilka missuppfattningar eleverna kan ha. "Lesson study" ger möjlighet för lärare att lära sig av varandra och ta med sig frågor som designats av erfarna lärare till sina egna lektioner redan som nybakad lärare.

2.4 USA

I USA förekommer det att lärare svarar på en elevs felaktiga svar genom att bara säga "ja" eller "nej" och sedan fortsätter med nästa fråga. I Kina däremot är lärarna mer benägna att ställa en följdfråga till samma elev för att förstå hur denne tänkte. Denna metod är viktig för att eleverna inte bara ska veta om de har svarat rätt eller fel, utan också för att förstå varför deras svar var rätt eller fel.

👩‍🏫 Vikten av uppföljningsfrågor

En intressant observation är att oavsett kulturella skillnader så är uppföljningsfrågor viktiga för elevernas lärande. Genom att ställa följdfrågor kan lärare hjälpa eleverna att förstå varför deras svar var rätt eller fel och på så sätt främja en djupare förståelse för ämnet. Det är genomfel och missförstånd som eleverna lär sig mest och anammar en kritiskt tänkande inställning till sin egen kunskapsbedräglan.

Pros:

• Uppföljningsfrågor hjälper eleverna att förstå sitt eget tänkande och sin egen kunskap.
• Elever får möjlighet att reflektera och använda sina kunskaper för att svara på följdfrågor.
• Uppföljningsfrågor främjar kritiskt tänkande och hjälper elever att utveckla sin analys- och problemlösningsförmåga.

Cons:

• Vissa elever kan känna sig obekväma när de får uppföljningsfrågor om de inte är säkra på sitt svar.
• Att ställa uppföljningsfrågor kräver mer tid och energi från läraren, vilket kan vara en utmaning i stora klasser eller med begränsad tidsram.

Fortsättning i vår artikel...

FAQ

Q: Hur kan uppföljningsfrågor hjälpa elever att lära sig? A: Uppföljningsfrågor ger eleverna möjlighet att reflektera över sina svar och förstå sitt eget tänkande. Genom att gräva djupare i ämnet och ifrågasätta sina antaganden kan eleverna utveckla en bättre förståelse och kunskap.

Q: Vilken roll spelar uppföljningsfrågor i den svenska skolan? A: Uppföljningsfrågor används i den svenska skolan för att främja elevernas lärande och djupare förståelse för ämnet. Genom att ställa följdfrågor kan lärare hjälpa eleverna att fatta kopplingar och dra slutsatser.

Q: Kan alla lärare använda sig av uppföljningsfrågor? A: Ja, alla lärare kan använda sig av uppföljningsfrågor i sin undervisning. Det är en effektiv metod som kan anpassas till olika ämnen och nivåer av elevernas kunskap.

Q: Hur kan man lära sig att ställa bättre uppföljningsfrågor? A: För att förbättra sin förmåga att ställa uppföljningsfrågor kan lärare delta i fortbildningar och delta i professionella utvecklingsnätverk där de kan lära sig av andra erfarna lärare. Det är också viktigt att reflektera över sin egen undervisning och prova olika strategier för att se vilka som fungerar bäst för ens egna elever.

Slutsats

I denna artikel har vi utforskat olika frågestilar i undervisningen och betydelsen av uppföljningsfrågor för elevernas lärande. Genom att använda olika typer av frågor och ställa följdfrågor kan lärare främja en djupare förståelse för ämnet och hjälpa eleverna att utveckla kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga. Genom att lära av andra lärare och använda expertfrågor kan även oerfarna lärare bli skickliga på att ställa relevanta och stimulerande frågor. Användningen av uppföljningsfrågor är en viktig metod för att främja elevernas lärande och utveckling.

Referenser:

• Stigler, J. W., & Stevensen, H. W. (1991). How Asian teachers polish each lesson to perfection. American educator, 28(1), 14-17. Länk till resurs