Ta del av Guds nåd och styrka - En uppmuntran från Jesaja 50:4-11

Innehållsförteckning:

1. Introduktion
2. Löftet om en tjänare
3. Tjänarens uppgift att vara ett ljus för folken
4. Tjänaren och Jehovas bud
5. Tjänarens lydnad och lidande
6. Tjänarens tro på Guds hjälp
7. Varningen för att avvisa ljuset
8. Guds generositet gentemot de som litar på honom
9. Tjänarens slutliga uppoffring
10. Slutsats

Guds Tjänare och dess Uppdrag att Vara ett Ljus för Världen

Ibland lovar Gud att skicka sina tjänare för att rädda och återställa sitt folk till det uppdrag och den mission de har med Gud. I Jesajas bok beskrivs en sådan tjänare, en som ska komma med iver för Guds ära och medlidande för Guds folk. Denna tjänare är ämnad att uppfylla sitt åtagande gentemot Gud, men inte bara gentemot Israels antika folk. Enligt Jesaja 49:6 kommer denne tjänare att vara ett ljus för nationerna, för att Guds frälsning ska nå ända till jordens ände.

Men frågan uppstår, hur kommer denna tjänare att kunna slutföra det uppdrag som han har fått av Herren? Hur kommer tjänaren att fullgöra sin tjänst på bästa möjliga sätt? Svaret på dessa frågor blir mer tydligt i de sista två psalmerna som handlar om tjänaren. I dag kommer vi att titta närmare på den tredje av de fyra tjänarpsalmerna, vilken finns nedtecknad i Jesaja 50:4-11.

Här sjunger tjänaren om det omsorgsarbete han utför för Guds folk. Han erkänner att hans kraft kommer enbart från Gud och att den kommer från Guds personliga instruktion. Han har fått vishet varje morgon när Gud väcker honom för att förstå hur livet ska levas väl i Guds värld.

Medan sådan insikt kan få oss att känna oss överlägsna, väljer tjänaren istället att ödmjukt och nådigt förmedla denna vishet till dem som behöver höra den. Han vet hur han ska stärka de trötta med sitt ord. Och år 2020 kan jag inte tänka mig en vackrare tanke än att Guds ord till oss kan stärka oss. Det kan hjälpa oss att stå ut, stärka oss, fokusera oss och skydda oss. Guds ord ger oss liv och varje dag väcker han oss för att vi också ska kunna höra hans ord och leva. Så ta inte det för givet, som du gör just nu, rikta din uppmärksamhet till Jesu ord och finn liv i dem. Låt honom stötta dig i det som tynger dig under dessa dagar som vi lever i.

Men om vi tror att tjänarens uppgift bara är en dans på rosor, då sjunger han också om den mission som han har fått av Herren. Tjänaren rebellierar inte och vänder inte bort sig från det han har blivit tillsagd, trots att hans lydnad gentemot Gud kommer att leda till förtryck och våld mot honom. 700 år före Kristi förkroppsligande, skriver Jesaja om tjänarens lydnad som kommer att resultera i att acceptera misshandel, att bli spottad på, klädd över skägget och att utstå alla förolämpningar och skam som en människa kan utsättas för.

Även om jag ibland är frestad att tro att Herren är passiv när jag står inför utmaningar tvivlar inte tjänaren på Guds hjälp, även i mitten av alla dessa övergrepp. Han accepterar deras skam med uthållighet, för han hoppas på Herren och det hoppet kommer inte ställa honom till skam. Gud kommer att hjälpa honom, Gud kommer att befästa honom, Gud kommer att rättfärdiga sin tjänare och få honom att överleva alla sina fiender, de som förkastar honom och förödmjukar honom, de som stänger sina öron för de ömsinta ord som tjänaren talar.

Men efter att tjänaren har avslutat sin sång hör vi någonting annat, ett ord från Herren som sände sin tjänare. Det är både en inbjudan men också en varning. Det bjuder in dem som önskar ära Gud rätt till att uttrycka sin vördnad genom att lyda tjänarens röst. Deras egna brister utgör inget hinder, även om de bara har mörker på egen hand kan de lita på Gud och förlita sig på honom. Han kommer att ge dem ljus. Han kommer med glädje och generositet ge dem allt som de saknar.

Men en varning följer detta erbjudande och dess stränghet intensifierar bara den förbistring som tjänaren ger oss. Människor sitter inte bara stilla i mörker, de kommer att försöka hitta ett ljus på något sätt. Men de som förkastar det ljus och den syn som erbjuds av tjänaren och väljer att i stället ta saken i egna händer och följa den opålitliga branda som deras egna ansträngningar och förståelse ger, för dessa människor ger Gud en varning. Den som förkastar hans ljus kommer i stället att få lida. Det finns ingen anledning att göra det valt, han har redan erbjudit allt ljus som vi behöver. Han talar det ord som kan stötta de trötta. Men det finns ingen hjälp för de som inte litar på något annat än vad de kan gripa och kontrollera i sina egna händer.

Men för dem som förtröstar på Gud ger han ödmjukt all den nåd vi behöver och ger oss förtroende för att vi kan lita på honom, att han ska föra oss genom allt lidande och alla utmaningar vi möter på vägen hem. Gud fortsätter att tala sitt ord och vishet till de trötta och vi vet detta på grund av den ultimata offer som tjänaren själv betalade. Det anas här men beskrivs i sin fulhet i den sista tjänarpsalmen i Jesaja 52 och 53 som vi kommer att titta på i våra växtgrupper denna söndag. Så oavsett om det blir på zoom eller i rummet, vi ses där!