Varför har vi en sjudagarsvecka?

Table of Contents:

1. Introduktion
2. Bakgrund: Ursprunget till en sjudagarsvecka 2.1 Babyloniska civilisationen 2.2 Judarnas inflytande
3. Månadscykler och veckosystem 3.1 Babyloniska månadscykler 3.2 Babylons sjudagarsvecka
4. Romerska och republikanska system 4.1 Åttadagarsveckan i antikens Rom 4.2 Övergången till sjudagarsveckan
5. Kristendomens påverkan 5.1 Konstantins inflytande 5.2 Officiell antagande av sjudagarsveckan
6. Kortlivade experiment: Frankrike och Sovjetunionen 6.1 Frankrikes tio dagars vecka 6.2 Sovjetunionens fem- och sexdagarsveckor
7. Konklusion

Ursprunget till en sjudagarsvecka

Den sjudagarsvecka som vi använder idag har en lång historia som sträcker sig tillbaka till antika civilisationer. Två av de tidigaste kända civilisationerna som använde en sjudagarsvecka var babylonierna och judarna. Båda dessa civilisationer hade särskilda skäl för att anta detta veckosystem.

Babyloniska civilisationens inflytande

Babylonierna använde månadsbaserade tidscykler och det är troligt att detta var anledningen till att de valde en sjudagarsvecka. Varje månad var uppdelad i flera olika cykler: första dagen markerades av den första synliga månskäran, den sjunde dagen var den vaxande halvmånen, den fjortonde dagen var fullmånen och den tjugoförsta dagen var den avtagande halvmånen. Slutligen var den tjugooandra dagen den sista synliga månskäran. Eftersom varje måncykel varade i cirka sju dagar blev veckan också sju dagar lång.

Det är dock värt att notera att månfaser inte alltid passade perfekt in i detta schema. Babylonerna hade ibland tre sjudagarsveckor följt av en åtta till nio dagars vecka för att återställa början och slutet av veckorna för att matcha månfaserna.

Judarnas inflytande

På liknande sätt som babylonierna höll också judarna den sjunde dagen i varje vecka som helig, och detta tradition har bevarats genom historien. Enligt den hebreiska bibeln vilar Gud på den sjunde dagen efter att ha skapat världen på sex dagar. För judarna blev den sjunde dagen (sabbaten) en dag av vila och tillbedjan. Liksom babylonierna ansåg också judarna att den sjunde dagen var otursdag och det fanns restriktioner för vissa aktiviteter för att undvika negativa konsekvenser.

Romerska och republikanska system

Under den romerska republiken användes inte en sjudagarsvecka, utan istället användes en åttadagarsvecka. En åttondedel av varje vecka var reserverad för shopping och försäljning istället för att använda faktiska namn för veckodagarna, använde romarna bokstäverna A till H. Trots detta använde de fortfarande ofta hänvisningar till en viss dag baserat på dess närhet till shoppingdagen.

Under den senare tiden av republiken började dock sjudagarsveckan öka i popularitet och användes samtidigt med den åttadagarsveckan. Över tid, allt eftersom sjudagarsveckan blev mer populär, användes de båda veckosystemen i Rom parallellt.

Kristendomens påverkan

Kristendomen spelade en viktig roll i antagandet av sjudagarsveckan av majoriteten av världen. Den första kristna romerska kejsaren, Konstantin, gjorde den sjudagarsvecka officiell år 321 e.Kr. Detta skedde på grund av inflytandet av både Rom och kristendomen vid den tiden.

Det var under denna period som sjudagarsveckan började sprida sig till olika regioner runt om i världen och den har sedan dess förblivit det normativa veckosystemet i de flesta delar av världen.

Kortlivade experiment: Frankrike och Sovjetunionen

Det har funnits några kortlivade experiment där sjudagarsveckan övergavs. Ett av dessa var i Frankrike, där man införde en tio dagars vecka år 1793. Detta var en del av den franska revolutionskalendern som utvecklades vid den tiden. Nio år senare när den Romersk-katolska kyrkan återinfördes i Frankrike, återgick man till sjudagarsveckan den 18 april 1802, på påskdagen.

En annan kortlivad förändring skedde i Sovjetunionen. Från 1929 övergav man sjudagarsveckan till förmån för först en femdagarsvecka och sedan en sexdagarsvecka. Men detta förändrades och sjudagarsveckan återinfördes 1940.

Slutsats

Sjudagarsveckan har sitt ursprung i antika civilisationer och har bevarats genom historien på grund av olika kulturella och religiösa inflytelser. Idag är det det mest använda veckosystemet runt om i världen och har en betydande betydelse både praktiskt och symboliskt.